Som bomull för själen
2012-02-29 / 16:44:05
Efter en hel dag full med brainstorming på kontoret med mina platschefer så är jag fortfarande ganska pigg och nöjd. Jag tror det är solen som gör det. Självklart är det en fördel när man trivs på jobbet också. Sådana här fullspäckade dagar är mina favoriter. Då förstår jag varför jag gillar mitt jobb. Baksidan är ju att man inte får så mycket tid till annat om man jobbar mycket. Igår hann jag med ett ordentligt pass på gymmet iallafall. Hejsan rumpträningsvärk. Jag har blivit grym på vissa övningar. Måste jag säga att turen på löpbandet var ett stort fiasko? Kondition är inget man ska skippa några veckor. Nu måste jag kämpa för att få tillbaka den. Idag har jag dock inte tid över till träning. En stund i soffan, sen är det bängstädning som gäller. Svinstian är knappt trivsam längre. DÅ är det dags.
Framsteg
2012-02-27 / 17:28:00
Pang! Där kom den. IN YOUR FACE, Latheten! Som jag väntat på känslan - träningssuget från helvetet. Taggad till tusen. Ikväll blir det box, jag ska köra riktigt slut på mig själv. Tyvärr är det klockan 20 ikväll, så jag kommer hem ganska sent. Det blir sängen på momangen så man kommer upp ordentligt imorgon bitti. Jag är så lättad att jag verkligen vill igen. Imorgon har jag tänkt mig lite rodd, löpning och cykling. Vad skoj det här ska bli! Jag har börjat ladda upp inför mina dagar med havregrynsgröt och bär. Det är väldigt hårt för mig att få i mig frukost, men jag klarar det med lite vilja. Av någon anledning vill min kropp hellre vara utan mat än att få i sig den för tidigt på morgonen. Men det har iallafall blivit mer av en vana nu. Jag blir hungrig men mår lite illa. Men ätas ska det så det är bara att mata på. Jag klarar inte att vara utan mat, de flesta tycker jag äter mest hela tiden. Jag äter ofta, frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Hunger är lika med irritation och de flesta svordomar som man inte vill skriva upp. Är det något jag inte kan hantera så är det hunger. Därför försöker jag bespara mig och mitt omgivning från mitt hungriga jag, haha.
Den här tidningen var grym. Fullproppad med bra övningar! Jag kände mig lite trött på de vanliga man brukar köra. Och jag brukar ändå känna mig ganska så påhittig. Nu har jag fått lite mer inspiration iallafall!
Baksteg
2012-02-23 / 17:27:19
Jag har inte haft ork eller lust att träna på över en vecka. Jag har det egentligen inte nu heller. Igår tog jag mig till gymmet, gjorde några slarviga armövningar i en halvtimme, sen gav jag upp. Vad är det med mig? Förra veckan hade jag ont i huvudet och trodde jag var på väg att bli sjuk. Den här veckan är jag bara trött. Riktigt matt. Jag har flera utmaningar till mig själv vilandes i bakhuvudet, men jag tänker inte göra det när jag känner att kroppen säger ifrån. Jag vill bara sova. Solen har skinit hela dagen och jag har mest bara suttit i möten. Jag har inte tagit det lugnt på hela dagen för än nu. Jag hann inte ens med lunch. Men då är det som roligast! Energin borde bara skrika inom mig. Det känns just nu bara dött. Jag gillar inte den här känslan. Antingen vill jag vara pigg och kry, eller sjuk. Då vet jag vad som är fel. Nu går jag bara och undrar varför i helskotta jag inte vill röra på mig för. Träningen är mitt sätt att koppla av och något jag älskar. Jag har tvättid ikväll, finns det ork så tänkte jag sola och träna. Förväntar mig ingen träningsvärk imorgon direkt... Första avsnittet av Greys på femman, sen väntar en lång dusch, möjligtvis ett bad.
Är det så konstigt att man vill ha en sån här? :)
Var aldrig någon annan än ditt livs huvudperson
2012-02-19 / 22:45:00
Visst kan man avvika eller tappa bort sig ur manus. Men det är det som är livet. Man ska inte vara rädd för framtiden. Inte ha bråttom och inte känna tvång. Kanske lättare sagt än gjort? Allt ska hinnas med, upplevas på sekunden. Var är det där förbannade tålamodet? Jag tycker jag letar, och tar djupa andetag mest hela tiden. Känner att jag kanske missar något. Men vad skulle det vara? Allt finns ju rakt framför ögonen på mig, och det kommer att finnas kvar om en vecka, en månad, ett år. Ta det lugnt! Vad sägs som att följa sina egna råd? Kan inte låta bli att känna en liten klump i magen, när några av mina finaste och absolut underbaraste tjejer åker bort i en månad imorgon. Fick tårar i ögonen av ett fint sms, som antagligen betydde mer för mig än vad hon kunnat ana. Ni vet känslan av, skulle jag ens kunna leva utan den personen? Jag känner den allt oftare! Nästa gång, då ska allt vara mindre komplicerat, och jag kommer att vara där! Ta vara på varenda liten sekund som dina motspelare, statister eller vadfasikensomhelst är närvarande. Helt plötsligt kan de få för sig att jobba på helt fel ort, flytta och fly landet. Eller rentav dö. Oj, nu är jag där igen. Bråttom innan allt försvinner. Nej, lugn och fin nu. Ingen panik. Bara lite längtan, avundsjuka och åldersnoja. Aj aj aj, hur ska detta sluta?
To be continued...
Madly, deeply...
2012-02-17 / 16:55:39
Ännu en gång glatt överraskad
2012-02-15 / 17:57:42
Och ännu en gång påmind om varför mitt jobb faktiskt är så bra. Jag trivs, men jag är inte den som sitter och önskar jag slapp göra någonting på jobbet. Jag vill jobba, tänka och slita lite under mina dagar. Få veckan att gå. Jag blev glatt överraskad idag, när jag fick vet att jag får nya arbetsuppgifter, och något svårare dessutom! Mer ansvar. Tack tack tack! En ny utmaning var precis vad jag behövde. Imorse kunde jag inte sluta tänka på att få resa bort och bara komma iväg. Nu kan jag knappt hejda mig för att få komma igång. Jag tycker det är så otroligt roligt att visa vad man går för och utmana sig själv lite. Uttrycket "lättförtjänta pengar" är något jag aldrig har förstått. Jag vill inte slösa större delen av mitt liv med att bara sitta och inte göra någonting? Jag vill göra ett bra jobb. Förtjäna en bra lön och känna mig behövd. Nu när min rygg har blivit bättre, peppar peppar, så har jag mer energi och vilja. Jag tänkte jag skulle behålla den här härliga känslan ett tag nu. En dusch och lite slösurf. God kväll på er!
Haha min tårta jag gjorde igår, på alla hjärtans dag!
Schlager, sushi och partay.
2012-02-12 / 19:32:11
Åh jag har alltid så himla roligt när jag är med Emelie! Ännu en gång igår. Tiden gick alldelles för fort och jag ville bara fortsätta dansa vid stängningsdags. Vi skrattade åt, och var glada över att vi blivit så nära på senare tid fast vi inte alls var så nära i skolan som vi är idag. Ångrar inte för en sekund att vi tog oss i kragen och började träffas igen när hon kom hem från Sälen! Idag har jag gått en långpromenad med svärmor, hundar och Nicke. En riktigt riktigt fin dag! Det kändes annorlunda på något vis att se solen lysa så intensivt precis hela dagen. Jag kisade nog större delen av promenaden, sen somnade jag gott på soffan.
Jag och Emelie igårkväll! :)
Ny bloggdesign
2012-02-11 / 18:24:22
Vad tycker ni om min nya design? Jag är så nöjd man kan bli! Gud så fint det blev här nu. Ikväll äter jag sushi, kollar på melodifestivalen, och förhoppningsvis går ut och slår klackarna i taket med Emelie! Hoppas ni har en underbar helg ni med!
Fina ni!
2012-02-08 / 17:53:11
Ville bara visa er att jag inte går omkring och mår dåligt, utan jag behövde bara skriva av mig. Jag gillar att skriva och det är skönt att få förklara hur man känner. Som jag skrev så är jag inte ledsen, men ibland så fångas man av en tanke. Just nu håller jag på med tvätten, jag ska ta mig en dusch och bara njuta av tanken på att det redan är torsdag imorgon! Inte långt kvar till fredag. På lördag ska jag och tjejerna slå klackarna i taket, efter melodifestivalen. Jag tänkte kanske fixa håret så här. Vad tycker ni?
Jag måste få förklara 2011-10-12
2012-02-06 / 16:21:43
"Ni är inte många, men ni är banne mig här inne varje dag iallafall! Det glädjer mig! Verkligen. Men ibland händer saker, som jag skrivit om förr, ens egna tragedier, kaos och undergångar. Vad jag menar är inte att jag gått under eller försvunnit! Nej, men ibland finner man inte ord att skriva ner, eller motiv att fota, bara för att, när man helt plötstligt kastas in i en sorg full med tyngd och djup. Sorg har funnits här förut, men inte av den här sorten. Men någon gång kommer det, även om jag hoppas det tar väldigt långt tid innan jag behöver uppleva det här igen... Jag kan inte förstå att jag snart ska gå på mitt livs första begravning. Jag har haft tid att smälta allt och jag känner mig lyckligt lottad med alla mina minnen, men den dagen kommer bli en av de svåraste i mitt liv. Jag kommer aldrig vänja mig vid tanken, men jag har accepterat vad som hänt. Man kan alltid tro att man är förberedd på att livet kan ta slut, rent intellektuellt så förstår vi det kanske. Men så händer det, och man kastas omkull med en smäll till marken. Tanken på att aldrig mer få se en närstående känns bara otroligt sorglig. Nu står vi här, en människa för lite på jorden och jag saknar en av mina bästa vänner..." Så kände jag då.
Du är fortfarande i mina dagars största tanke. Det vore skönt att få slippa sörja. Men det vet jag är omöjligt. Ibland fångar du mig i ett ögonblick jag inte kan kontrollera. Helt plötsligt sliter sig en tår, kanske bara en, när jag sitter ensam i bilen, eller när jag ska sova. Det gör mig ingenting. Jag gråter inte, jag bara släpper lös känslan. Det känns lite läskigt att tiden har gått så fort sedan begravningen. Det känns sorgligt att det har gått så lång tid som jag fått vara utan dig. Det känns ännu mer jobbigt att den tiden aldrig tar slut, utan den bara rullar vidare och vidare...
I wouldn't mind.
2012-02-05 / 11:41:14
Jag hade gärna gått omkring såhär brun och fräknig just nu. Men här sitter jag och plågar mig själv med sommar- och thailandbilder. Hur smart? Det är freezing här hemma och jag tänker inte gå ut till bilen idag. Lägenheten är kaos så jag har väl egentligen ett uppdrag att fullfölja.
Tjugo minusgrader, jag tar tillbaka vartenda litet ord.
2012-02-04 / 13:29:20
Vadå nöjer mig med längtan? Vad tänkte jag på?! Det är helt ärligt sinnessjukt kallt ute. Jag nöjer mig inte alls med längtan. Jag vill ha sommar - NU! När jag vaknade stod termometern på -20. Hur taggad var man på att sätta sig i en iskall bil för att åka och träna? Nåja, det gick ju bra och jag kom iväg. Men jag led...lite. Solen skiner och det är väldigt vackert ute idag. Jag får väl tänka på det viset istället. Tills sommaren kommer kanske jag ska bomba bloggen med sommarbilder så ni också börjar längta lite?
Den här bilden tog Nicke på mig sommaren 2010, tror jag. Den gör mig lycklig!
