"Räta på ryggen, sträck ut handen, vi ska torka varandras tårar. Vi ska torka varandras tårar med öppna hjärtan och våra bara händer. " Det citatet är bland de vackraste jag hört, och taget från Kronprinsessan Victorias tal på Gaygalan. Det spelar egentligen ingen roll var det kommer ifrån, eller i vilket sammanhang. Men när jag hörde just de raderna, i Jonas Gardells sommarprat, så var det inte utan att jag fick en tår i ögat. Sedan jag började lyssna på sommar i P1 har jag flera gånger förundrats, över hur vackert vissa människor kan uttrycka sig. Likt Gardells "prata-med-mig-snälla-snälla-Meryl-Streep-situation" (ni som hört sommarpratet vet vad jag menar) får jag genast en "åh-jag-vill-också-kunna-känsla". Saker jag aldrig ens tidigare har reflekterat över, som tas upp i Sommarpratet, kan helt plötsligt beröra mig till så pass att jag vill lägga mig ner och gråta floder. Hur kan någon få mig att vilja gråta floder över typ, vad som helst? Känslan. Dem har en sån känsla i sina tal att jag blir berörd på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

Jag lyssnade även på Maja Ivarssons sommarprat. Jag har ofta den inställningen att ger man sig in i leken, får man leken tåla. Gäller även droger och vad folk brukar referera till som "att man hamnat i fel sällskap". I min värld finns det inte några "fel sällskap", det finns bara fel, många fel val att göra. Maja inledde hur som helst, sitt Sommarprat med att berätta om en god vän som gått bort efter en överdos. En vän som livnärde sig på prostitution och som "jobbade" dygnet runt, hela tiden. Hon pratar om sorgen och om hur nära hon själv var att stryka med av en överdos, hon med. Ungefär där var jag påväg att stänga av. Här finns inget som intresserar mig, tänkte jag. Men det var något med hur Maja talade och hennes sätt att uttrycka sig, som fick mig att vilja lyssna vidare. Jag tror inte att någon inte lyssnade med öppet hjärta när hon var klar. Jag är glad att jag inte stängde av. För det spelar ingen roll hur många laster du har, hur svårt du än har det i livet, hur mycket droger du måste trycka i dig för att du hamnat i "fel sällskap" eller för att du bara är "fel". Aldrig, aldrig har någon rätten att ta din kropp, din själv, ditt liv ifrån dig och våldta dig. Ändå händer det överallt på jorden, hela tiden. Därför måste vi alla, precis som Victoria sa - Räta på våra ryggar, sträcka ut våra händer och torka varandras tårar. Torka varandras tårar med öppna hjärtan och med våra bara, bara händer.

/ Elin